Ironside Järnsida Björn Ragnarsson

Blev ca 85 år.

Noteringar

Enligt Hervarar saga och Ragnar Lodbroks saga skulle han ha varit en av Ragnar Lodbroks söner, och skall ha deltagit i faderns erövring av Paris.

Björn erhöll enligt sagan sitt tillnamn järnsida eftersom han aldrig blev skadad i strid. Detta förklarades med hans mors användning av sejd för att göra honom osårbar. Enligt Hervarar saga fick han Svitjod i arv från sin far medan brodern Sigurd Ormiöga ärvde resten av Skandinavien. De andra Lodbrokssönerna hette Ivar Benlös och Vitsärk.

Enligt sagorna skall Björn ha grundat en ny svensk kungaätt, Björn Järnsidas ätt. Enligt Johan Peringskiöld var Björn begravd i Björnshögen vid Husby på Munsö i Mälaren. Flera av hans ättlingar kom att ges namnet Björn. Han fick två söner, Refil och Erik Björnsson, och den sistnämnde skulle enligt sagan ärva Svitjods tron efter honom.

Källa: wiki

Björn Järnsidas ätt, även kallad Munsöätten, är en kungaätt som skall ha avlöst Ynglingaätten i Sverige, enligt ett genealogiskt tillägg till Hervarar saga. De flesta av dessa kungar är inte historiskt belagda i någon mera samtida källa, varför de räknas som svenska sagokungar. Tillägget är antikvariskt snarare än litterärt, men anses ändå inte tillförlitligt i frånvaro av separata källor.[1]

Som ättens stamfader räknas därvid Björn Järnsida, som enligt 1600-talshistorikern Johan Peringskiöld skulle ligga begravd i Björnshögen på Munsö, varför ätten ibland kallats Munsöätten.

Den förste kungen av ätten som är historiskt belagd är Erik Segersäll. För tiden före honom förekommer även andra namn på kungar än de som tas upp i Hervararsagan, varför mycken möda har lagts på att harmonisera källorna. En förklaring man då åberopat är skicket med samregenter och att källorna inte skulle ha bekymrat sig med att förklara detaljerna. Dagens forskare ser i stället detta som ett tecken på genealogins otillförlitlighet, då exempelvis Vita Anskarii står sig betydligt bättre inför källkritisk granskning. Försök har gjorts att harmonisera de båda källorna, främst genom att identifiera Björn på Håga och Anund Uppsale med Björn och Anund, två personer som förekommer i vitan. För att undvika att ge tolkningsföreträde till en enskild källa använder historiker ofta namn som Erik Segersälls ätt eller Gamla kungaätten när de talar om Erik Segersäll och hans ättlingar.

källa: wiki

Personhistoria

Källor