Gudmar Magnusson Boberg Hjorthuvud
Ulvåsätten.
Noteringar
Gudmar Magnusson
Titlar
Lagman i Västergötland
Tidsperiod 1312-1313
Riddare
Tidsperiod 1291
Yrke Lagman
Personfakta
Släkt
Frälse/adelsätt Ulvåsaätten
Familj
Make/maka Margareta Ulfsdotter
Barn Katarina Gudmarsdotter
Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten)
Magnus Gudmarsson (Ulvåsaätten)
Sigill
Gudmar använde i sitt sigill ett framvänt hjorthuvud
Vapensköld
Gudmar Magnusson (Ulvåsaätten), även känd som Gudmar Månsson och greve Gomer. Omnämnd 1291–1313. Omnämnd som riddare 1291, som kung Birgers råd 1299 och 1305, senare som hertigarna Eriks och Valdemars råd. Var 1312 lagman i Västergötland. Ägde flera gods, bl.a. Kägleholm i Närke samt Loholm i Kullings härad och ett i Askims härad, Västergötland. Han var av ätten Boberg/Hjorthuvud, med Sveriges äldsta kända vapensköld från 1219. Gudmar använde i sitt sigill ett framvänt hjorthuvud, men sönerna upptog i stället ett vapen med ett upprest gående lejon, vilket anknöt till moderns släkt (i nutida litteratur benämnd Ulv), som var en gren av den så kallade Folkungaätten eller Bjälboätten.
Var 1291 gift med Margareta Ulfsdotter, vilken omnämns som död 1341, dotter till riddaren Ulf Karlsson (Ulv) och dennes hustru, möjligen en dotter till lagmannen Karl Ingeborgasson (Lejonbalk).
/wiki
--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Margareta Ulfsdotter
Barn: Ulf Gudmarsson (1298 - 1344)
Magnus Gudmarsson (- 1363)
--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
Källa: Luca Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår
Personhistoria
Källor
|