Katarina Bengtsdotter
| Född: | Uppsala, C. |
|---|
| Död: | 1350. |
|---|
| Vigsel: | [1] | Barn:
Filip Knutsson (Aspenäsätten)
Birger Knutsson (Aspenäsätten)
Magnus Knutsson (Aspenäsätten), lagman i Östergötland.
Jon Knutsson (Aspenäsätten)
Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten)
Ingeborg Knutsdotter (Aspenäsätten)
|
|---|
Noteringar
Katarina Bengtsdotter
Far: Bengt Magnusson (- 1294)
Mor: Sigrid "den fagra" (- 1289)
Död: 1350
--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Knut Jonsson (- 1347)
Vigsel:
Barn: Ingeborg Knutsdotter
Filip Knutsson
Birger Knutsson
Magnus Knutsson
Jon Knutsson (- 1359)
Cecilia Knutsdotter (- 1350)
--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
Heliga Birgitta bodde under några ungdomsår, 1314-1316, på den gård, Aspanäs, i närheten av Malexander i Östergötland, som ägdes av Birgittas moster Katarina och hennes make, drotsen Knut Jonsson.
(Källa: Släktforskarnas årsbok 2002 - Göran Sparrlöf: Herrarna till Aspanäs)
Av Torsten Berglund - onsdag den 21 juni 2000 kl. 22.48: [Ändra]
Katarina Bengtsdotter, dotter till östgötalagmannen Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren), var gift med drotsen Knut Jonsson (Aspenäsätten). Knut Jonsson var i sin tur son till Johan Filipsson. Se Äldre svenska frälsesläkter I:1, s 10-11 (1957).
I äldre litteratur kallas Aspenäsätten och även Fånöätten på tvivelaktig grund för "Blå", p g a att de antogs härstamma från den i Erikskrönikan nämnde herr Joar Blå, en härstamning som inte kunnat bevisas.
Gabriel Anreps ättartavlor över den svenska adeln, som Inger Tilstam ovan hänvisar till, utgavs 1858-64 och är fulla av fel när det gäller de medeltida släktleden, då de grundar sig på föråldrade genealogier och okritiska kombinationer (se H Gillingstam: Släkt- och personforskning rörande svensk medeltid. Släkthistoriskt Forum nr 3/1986, s 8-16). Äldre svenska frälsesläkter, vars första band utkom 1957-89, innehåller däremot moderna släktutredningar om den medeltida adeln, vilande på källkritik och historievetenskaplig metodik. Utredningarna är gjorda av fackhistoriker och experter på området, och för alla uppgifter som meddelas i släkttabellerna finns källhänvisningar till primärkällor och litteratur, vilket möjliggör kontroll för den som själv vill studera de källor som ligger till grund för de redovisade släktutredningarna. Det finns absolut ingen anledning att gå tillbaka till Anreps föråldrade ättartavlor, när det som i ovanstående fall föreligger modernare forskning på området.
M v h
Torsten Berglund
--------------------------------------------------------------------------------
Personhistoria
Källor
|