XIV:12673 Roar vrål i Hässje
Blev ca 79 år.
Född: | omkring 1450 Skee, O. [1] |
Död: | mellan 1510 och 1530. [1] |
Barn med ?
Noteringar
Hästeskie, Roar i. BONDE i Hästeskede. Född 1425-1450. Död 1510-1530. "VRÅL I HÄRRSJE" ?? Gunnar a Rollini far till Roar?
((Enligt legenden levde Gunnar A Rollini mellan 1350 - 1425, det bör då vara ytterligare en gren mellan Gunnar och Roar Vrål som föddes c:a 1450.))
Gift
Barn: Roarsson, Thore. Född OMKR. 1475 i HÄSTESKEDE, SKEE. Se tabell 2. Roarsson, Haluarder. Född OMKR. 1475 i HÄSTESKEDE, SKEE. Se tabell 11. Roarsson, Oluf. Född JB 1475. Se tabell 12. Roarsson, Nils. Född OMKR. 1500. Död OMKR. 1590. Roarsson, Anders. Född OMK 1510. Död OMK 1600. Se tabell 17. Roarsson, Hans. Roarsson, Anders. Född OMKR. 1515. Död OMKR. 1605.
Roar lever under slutet av medeltiden. Han uppges vara född någon gång mellan 1425 och 1450, och avlida någon gång mellan 1510 och 1530. Om man räknar på det tidigaste födeleseåret, 1425, och det senaste dödsåret, 1530, får man en uppenbart orimlig levnadsålder om 105 år. Gör man tvärtom får man levnadsåldern 60 år, även detta aktningsvärt.
Så vitt jag kan förstå är "Roar i Hässje", far till Anders Roarsson och , samme man som "Rear i Treje", far till Nils Rearsson . I det följande skall jag lägga fram fakta kring dessa båda namn, påvisa likheter och leta efter eventuella tecken på att det trots allt handlar om två olika personer.
Det tidiga fjortonhundratalet är Hansans storhetstid. Norge ingår då i den nordiska union som går under namnet kalmarunionen. Regent är från 1412 Erik av Pommern, i Norge betecknad Erik III (i Sverige Erik XIII). Erik efterträdes 1442 av systersonen Kristofer av Bayern, som dock dör sex år senare. Efter ett kort mellanspel då den svenske Karl Knutsson (Bonde) är kung även av Norge, tillträder Kristian I (1450-1481).
Under några år på 1450-talet ligger Viken (förmodligen inkluderande Skee, och därmed Roars marker) under svenskt välde, under marsken Tord Bonde (kusin till kung Karl). Denne mördas 1456 på Karlsborgs slott (nu Slottet, vid Hamburgsund) av hans egen slottsfogde.
Viken är nu åter norskt. Kristian I följs av Hans (1481-1513), Kristian II (1513-1524) och Fredrik I (1524-1532). Under åren 1523 till 1531 är Bohuslän än en gång svenskt, men år 1532 säljer Gustav Vasa sina anspråk på Viken till kung Fredrik för 1200 rhenska gyllen.
Roar föds således som undersåte till Erik av Pommern (eller Kristofer av Bayern), och dör som undersåte till Kristian II eller kanske Gustav Vasa.
Det var kring 1990 som jag på allvar började intressera mig för mina rötter. Kjell Samuelsson på Saltö berättade för mig om de tre Tjernebo-döttrarna Karin, Torborg och Ingeborg. Deras far, Anders Rearsson, kom från Treje. I mina gömmor hittade jag ett urklipp från STNB i juli 1978, "Trejesläkt spårad tillbaka till 1400-tal", skriven av Gösta Framme och baserad på en bouppteckning efter Anna Gunnarsdotter på Saltö som registreras vid vintertinget i mars 1798, och i vilket släktleden rullas upp ända ner i medeltiden.
Äldste kände ägare till Treje, i JB 1544, heter Rear och "bör vara född i slutet av 1400-talet" [Gösta Framme, STNB 1978].
Källa : Bertil Holmström
Ur Ulla Janssons DISGEN-bas (refererande till Bo Rask, Strömstad):
ROAR I HAESTA SKAEDI OG AEST (Hästeskede och Eigst) var enligt Jordaboken över Skee socken född någon gång mellan åren 1425-1450 samt dog före 1550. Roar eller Rear, som han också nämns, var även gårdsägare i Trädie (Treje). Roar kallas av ortens befolkning för "Vrål" och sägs ligga begraven strax innan man är framme vid gårdarna på Hästeskede.
Ivar Schär: Roars härstamning är inte känd, men han skulle, enl. sägner som lever kvar i bygden, ha bott i en grotta tillsamman med 2 bröder och gift sig med dottern till den rike bonden i Hässje, och därigenom blivit ägare till gården.
Barn till Rear i Treje / Roar i Hässje: Patriarken Jakob hade som bekant tolv söner i sina två äktenskap, men inga namngivna döttrar. På samma sätt saknas uppgifter om döttrar till Rear/Roar. Rimligtvis bör dessa vara ungefär vara lika många till antalet som sönerna. Med ungefär samma grad av överlevnad och fruktsamhet finns det alltså ett mycket stort antal dolda ättlingar till Rear/Roar bland oss. En studie av graden av anförluster bland ättlingarna till Roars söner kan man förstås uppskatta antalet sådana, för all framtid dolda, släktingar. (Kanske dyker namnet Rear upp på oväntade ställen? Hur är det med namnet Halvord?) För Roar i Hässje har jag tillgång till flera uppräkningar (från Stig Carlsson, från Ulla Jansson och från Ivar Schär), delvis givetvis byggande på samma material. Antalet söner är sju, Thore, Halvard, Olof, Nils, Anders (i), Hans och ytterligare en Anders (ii). För Rear i Treje har jag bara Gösta Frammes artikel i STNB 1978.
Personhistoria
Källor
[1] | Strömstad släktforskare, Bertil Holmström |
| |
|